Jag undrar om alla tycker att det är så tråkigt att gå till jobbet som jag gör. Det måste väl vara så att alla tycker att det är tråkigt att jobba? Men jag brukar trivas ganska bra när jag precis har börjat på ett nytt jobb för då är allting nytt. Men efter ett år så har jag tröttnat totalt och sist så jobbade jag med presentreklam och det var ganska roligt till en början men sen blev det outhärdligt och jag sa upp mig. Nu har jag ett jobb som jag trivs sådär på, ja har jobbat i ungefär ett år på mitt jobb och nu börjar jag känna att jag är trött på det och så är det alltid. Jag undra om det alltid ska vara så att jag tröttnar på ett arbete efter ett år eller om det finns ett arbeta som jag kan trivas med för all framtid.
Vad ska man göra egentligen? Jag vet tyvärr inte. Något måste göras i varje fall och det snart. Annars kommer jag förmodligen inte ens att ha råd att köpa de barnkläder online som jag tänkte ge till en kompis som nyligen fått barn. Och det går faktiskt inte för sig. Mycket kan jag skära ner på men där går faktiskt gränsen. Vissa saker kan man bara inte göra avkall på, så är det bara. Jag skulle helt enkelt inte våga visa mig ute mer efter en sådan grej. Nej, jag måste ta och styra upp saker och ting, inget snack så är det bara och yada yada. Frågan är hur bara. Nu har jag visserligen ett par uppslag som mycket väl skulle kunna fungera riktigt bra. Jag måste bara komma igång liksom men det är inte så enkelt som det låter. Inte för mig i varje fall. Fast nu har jag lite press på mig, jag måste ordna det här. Det kanske var precis det jag behövde.
Ja, jag vet då inte. Ärligt talat faktiskt. För var går egentigen gränsen till det rimliga, när är det nog och hur mycket kan man acceptera? Det är väl förstås olika från person till person, antar jag. Man har olika gränser och principer. Saker och situationer som är skrämmande eller helt omöjliga för en person kan för en annan vara rena livsluften. Jag tror åtminstone att det är så, har fått den uppfattningen. Det är till exempel svårt att veta i förväg hur en människa kommer reagera och bete sig. Någon som i vanliga fall kanske är en riktig ledartyp kan under press bryta ihop totalt medan en tillsynes tillbakadragen person kan frammana oanade krafter och beslutsamhet. Har man svagt hjärta borde det alltså vara säkrast att alltid ha ett flertal personer i närheten ifall det nu skulle visa sig att någon blir för skraj för att hantera en hjärtstartare om någon komplikation skulle tillstöta.