Nov
03
2011

Man vet aldrig

Ja, jag vet då inte. Ärligt talat faktiskt. För var går egentigen gränsen till det rimliga, när är det nog och hur mycket kan man acceptera? Det är väl förstås olika från person till person, antar jag. Man har olika gränser och principer. Saker och situationer som är skrämmande eller helt omöjliga för en person kan för en annan vara rena livsluften. Jag tror åtminstone att det är så, har fått den uppfattningen. Det är till exempel svårt att veta i förväg hur en människa kommer reagera och bete sig. Någon som i vanliga fall kanske är en riktig ledartyp kan under press bryta ihop totalt medan en tillsynes tillbakadragen person kan frammana oanade krafter och beslutsamhet. Har man svagt hjärta borde det alltså vara säkrast att alltid ha ett flertal personer i närheten ifall det nu skulle visa sig att någon blir för skraj för att hantera en hjärtstartare om någon komplikation skulle tillstöta.

Leave a Reply